Varför ska man alltid få samma jäkla känsla så fort man blir ENSAM en kväll o allt kommer upp i tankarna igen! Alla känslorna o tankarna kommer så att man vill nästan bara ta o gråtta!! Oki de finns bara 2 pers som vet hur de e men ibland finns de saker som man ej berättar!! Som en låt som ja satt på bloggen i veckan, de e bara början som får mi att förstå de hela att de int kommer på att bli någo! Om man ej duger så duger man ej. Börjar nästan tro att de int e menat! När man ibland duger på veckorna men int annors i livet! De e som om man int en duger i matborde!
Ibland så behöver ja int ens komma utanför arbetsdörren före dom börjar komma. Sko borda sätta allt i en låda men he e lite jäkla svårt när dom känslorna e stora. De liksom int går. Behöver ju bara bli ensam o få allt klart på jobbe o när man sätter ner si o börjar ta de lugnt så börjar dom komma direkt! Man funderar nog sen varför låta ja detta ens starta. De ha vara i några månader redan o mina känslor för han e stora o han vet att ja älskar han som FAN.................
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar